Jessica Zederfeldt

Förstår hur du känner dig! Om jag var i sin sits hade jag tänkt över vad jag mår dåligt över och vad jag mår bra av, som en liten lista på för- och nackdelar. Sedan om du känner att du verkligen inte vill gå till jobbet tycker jag att du ska ta och fundera på att söka annat jobb! Ett jobb ska vara kul, du ska vilja gå dit om det är så att du ska jobba där på längre sikt. Du ska inte känna det som en tvång och även må dåligt för det!
sv: Tack, jag med! :D

Gud, det ser helt makalöst gott ut!

sv: Hoppas att det hjälper dig med listan! :D
Kram

Jag förstår precis hur du känner. Jag har jobbat i flera år under hemska förhållanden och verkligen mått skit och fått ta en väldans massa skit. Jag fick i stort sett skäll varje dag från olika håll. Jag fick tag väldigt mycket ansvar även fast jag endast var en sketen anställd. När jag började där så lämna jag ett väldigt stormigt förhållande och använde arbetet som medicin. Jag arbetade i stort sett dygnet runt och bodde även på jobbet när jag var hemlös. Sen efter den stormiga biten så kände jag en stor skuld till företaget. Dom hade trots allt hjälpt mig otroligt mycket och verkligen stått på min sida. Jag träffade min nuvarande sambo och försökte verkligen jobba mindre, det dröjde flera år innan jag tog steget och bytte jobb. Innan jag fick se en annan värld. Innan jag bytte så grät jag på väg till jobbet, jag mådde skit. Jag önskade att någon skulle krocka med mig på vägen så jag slapp åka dit. Jag mådde sämre när jag hade ringt och sjukskrivit mig pga skyhög feber och förkylning, för på det företaget fanns det inte nåt som hette sjuk förens man var nästintill död. Det värsta av allt är att 5 år efter att jag och min sambo träffades så jobbade jag sådana tider så vi kunde börja äta middag tillsammans och planera någonting....snacka om att han måste älska mig. Med denna sjukt långa kommentar vill jag säga att gör inget du absolut inte trivs med och låt inte folk köra över dig, men samtidigt måste man sänka garden och våga vara lite sämre. Man kan inte vara en vinnare alla dagar. Sorry för längden men jag kände bara att det var lite skönt att inte vara ensam om dessa känslor.

Blir glad av at hära att du har vågat ta de stora beslutet att säga upp sig, det är trots allt att kasta sig ut i ingenting och bråka med myndigheter. Och speciellt bråka och hela tiden försvara sitt beslut om att säga upp sig, för det spelar ingen roll vad man säger så blir man ändå dumförklarad för att man just har beslutat sig för att säga upp sig själv.

Nog tjatat om detta hoppas du har det bäst =)